Tolkning av spirometri

Spirometri är grunden för att ställa diagnosen KOL eller astma. Undersökningen är enkel att utföra och finns tillgänglig både på vårdcentraler och sjukhus. Spirometri kräver en van undersökare för att få en god medverkan av patienten. Om undersökningen ej blivit utförd på ett korrekt sätt bör den tolkas mycket försiktigt.

Här följer hjälp med tolkning av spirometri.

Definitioner

  • FVC = forcerad vitalkapacitet. Volymen man kan andas ut med full kraft efter maximal inandning. Anges i liter.
  • FEV1 = forcerad exspiratorisk volym under utandningens första sekund. Anges i liter.
  • Kvoten FEV1/FVC. Kallas även FEV% eller FEV1%.

Tolkning av spirometri

Börja med att titta på FEV1/FVC-kvoten.

  • Sänkt kvot betyder att obstruktivitet finns. Det kan innebära antingen KOL eller astma. För diagnos av KOL ska kvoten vara < 0,7 efter inhalation av luftrörsvidgande läkemedel.
  • Normal kvot utesluter KOL men utesluter inte astma.
  • Förhöjd kvot kan betyda att restriktiv lungsjukdom finns, till exempel som vid lungfibros.

Reversibilitetstest

Patienten ska inte ta kortverkande bronkvidgare samma dag som reversibilitetstestet utförs. Övrig behandling kan tas beroende på om syftet är diagnostik eller kontroll av behandlingseffekt.

  • Mät FEV1 före och 15 minuter efter inhalation av relativt hög dos av kortverkande B2-stimulerare. Tre doser av pulver eller 6-8 doser av aeorosol.
  • Ökning av FEV1 med minst 12% i FEV1 och samtidigt minst 200 ml är signifikant. Observera att även KOL-patienter ofta har en signifikant reversibilitet.

Reversibilitetstest kan även göras med steroider. Behandla då med medelhög till hög dos i 2-3 månader och utför ny spirometri därefter.

Vid misstanke om ansträngningsutlöst astma utförs fysisk ansträngning, t.ex. löpning i 6 minuter så att pulsen överstiger 160 slag/min (eller > 85% av maxpuls). Mät sedan FEV1 efter 1, 3, 5, 10 och 20 minuter. Vid ansträngningsutlöst astma ses en minskning av FEV1 initialt som normaliseras långsamt.

Ansträngningsprovokation utförs i praktiken bäst vid lungmedicinsk klinik. Man har där möjlighet att testa även för eventuell förekomst av hyperirritabla slemhinnor via histamin eller metacholinprovokation.

Felkällor vid spirometri

Dålig patientmedverkan är den viktigaste felkällan att ta hänsyn till. Spirometri kräver tydliga instruktioner och att patienten gör en maximal arbetsinsats för att få ett gott resultat. Reproducerbarhet är ett viktigt mått på en god undersökning.

Diagnostik av KOL

För att kunna ställa KOL-diagnos måste man först titta på FEV1/VC-kvoten efter bronkdilatation. En FEV1/VC-kvot < 0,7 är en förutsättning för KOL-diagnosen. Kvoten normaliseras inte efter bronkdilatation.

Stadiumindelningen av KOL avgörs av nivån på FEV1 efter bronkdilatation
FEV1 ≥ 80 % av förväntat värde. Har inga symtom (om ej samtidig kronisk bronkit). Stadium 1
FEV1 50-79% av förväntat värde. Med eller utan symtom. Stadium 2
FEV1 30-49% av förväntat värde. Utan förekomst av negativa prognosfaktorer (se nedan). Stadium 3
FEV1 < 30% av förväntat förväntat värde eller FEV1 < 50% av förväntat värde och förekomst av andra negativa prognosfaktorer (se nedan). Stadium 4

Negativa prognostiska faktorer

  • Svår kronisk hypoxemi (PO2 < 7,3 kPa)
  • Kronisk koldioxidretention (PCO2 > 6,5 kPa)
  • Cirkulationspåverkan (t.ex. perifera ödem eller takykardi)
  • Låg kroppsvikt (BMI < 22)
  • Ökad slemmängd med ökad infektionsbenägenhet/exacerbationer

Uppföljning

Restriktivitet

Vid hög kvot och restriktivt utseende på spirometrikurvan bör vanliga orsaker först uteslutas:

  • Otillräckligt lång utandning = ej godkänd spirometri. FVC-värdet blir falskt lågt och därmed blir kvoten högre. Vanligaste felkällan.
  • Överviktig eller gravid patient
  • Stel bröstkorg som t.ex. vid skolios
  • Hjärtsvikt som ej är tillräckligt behandlad

Läs mer: Lathund för tolkning av spirometri (från VISS.nu)

Relaterade artiklar

Svar