Journalsystem – önskelista för läkare

Journalsystem och läkareI tidskriften AllmänMedicin, nummer 4 2013, har jag (Magnus Ängslycke, ST-läkare på Sörhaga Vårdcentral i Alingsås) skrivit en artikel som syftar till att samla läkares önskemål på journalsystem. Läs hela artikeln på sidan 37 här.

Syftet är att skapa en gemensam, nationell önskelista vi kan använda i samtal med landstingens tjänstemän, journalutvecklare och andra berörda.

Jag började med att beskriva de punkter jag tycker är viktiga men uppmuntrar också alla läsare och kollegor här att komma med ytterligare synpunkter för att förbättra listan.

Här samlar vi alla synpunkter på önskelistan för våra journalsystem. Använd gärna listan när du behöver! Jag är tacksam om du anger källan.

Mina förslag för ett bra journalsystem:

  • Snabb uppstart. Journalsystemet ska starta ögonblickligen och det ska finnas så få fördröjningar i form av ”timglas” i systemet som möjligt.
  • Enkel inloggning. Låt oss ha en enda inloggning till journalsystemet och alla integrerade och kopplade system.
  • Tydlig design. Ikoner och knappar i systemet ska vara självinstruerande. De vanligaste funktionerna (journaltext, provsvar etc.) ska vara mycket lätta att nå. Ju oftare en funktion används, desto lättare ska det vara att nå den.
  • Snabbknappar för de vanliga funktionerna. Målet måste vara att minimera antalet klick som krävs för att visa olika typer av information.
  • Kortkommandon. Enkla tangentkombinationer för att nå funktioner. Maximalt två tangenter per kombination.
  • Filtrering. Möjlighet att filtrera informationen via personalkategori, datum, typ av anteckning, typ av information (journaltext, labbsvar, röntgensvar etc.)
  • Användbar sökfunktion. Möjlighet att söka i fritext (enstaka ord eller meningar) där de eftersökta orden markeras tydligt i sökresultaten.
  • Personliga inställningar. Låt oss välja storlek på typsnitt, egna snabbknappar till våra vanligaste funktioner och låt oss kunna anpassa hur t.ex. en journalöversikt ser ut själva.
  • Översiktlig labblista. Möjlighet att visa labbsvar på olika sätt, i tabell och som listor. Olika typer av visningar passar vid olika tillfällen.
  • Grafisk visning av provsvar. Ge möjlighet att skapa grafer som vi kan visa patienterna för att följa olika typer av provsvar.
  • Enkel signering. Nästa post i signeringslistan ska komma upp automatiskt så att man snabbt kan signera en mängd journalanteckningar och provsvar.
  • Möjlighet att skapa och skicka intyg elektroniskt. Sjukintyget var det första i en rad av intyg som ska digitaliseras och standardiseras. Systemet måste stödja dessa och fylla i den information som redan finns i systemet (t.ex. namn, personnummer, diagnoser) automatiskt.
  • Löpande utvecklingsarbete från tillverkaren. Lyssna på oss användare. Integrera gärna en funktion i journalsystemet där vi kan skicka förslag på förbättringar och nya funktioner direkt till tillverkaren.

 

Ytterligare inkomna förslag:

Från Katarina Holmquist, ST-läkare, Floda:

  • Flagga bredvid personnumret som visar hur många månader det är kvar till nästa årskontroll/kallelse för t.ex. diabetiker eller hypertoniker. Flaggan är grön fram till 3 månander innan det är dags för ny rutinkontroll. 2 månader innan blir flaggan orange och 1 månad innan blir den röd. Skulle pat ha varit hos oss för något annat som föranlett en tidigarelagd kontroll borde man lätt kunna uppdatera nytt planerat kallelsedatum.
  • Bra dokumentmodul där man kan skriva brev till patienter, liknande som den som vi nu har i Journal III.
  • Fotomodul där vi kan lägga in foton på hudsaker t.ex. Ska givetvis ska vara åtkomlig från hudklinikeerna så vi inte behöver krångla med separat överföring.

 

Från Gertrud Sandberg, distriktsläkare, Veddige:

  • Läkemedelsmodul som automatiskt matar in medicinförskrivningar i journaltext som skall signeras och därmed bevaras, lämpligen utifrån preparatnamn. Stöd för kortordinationer t.ex. 1+0+0+0, förpackningsstorlek och iterationer (100 st 4 uttag t.ex.). Detta för att kunna se hur länge en förskrämning räcker, borde gälla även dosordinationssystem som Pascal. Bra historik över förskrivna läkemedel.
  • Tidbok som är överblickbar med möjlighet att tydligt (lämpligen med färg) markera ut olika typer av besök (t.ex. akut, inom tre veckor, oprioriterat, telefon, egna återbesök som bokas av vårdgivaren själv, administration, där man själv skall kunna markera vilka pat man vill bevaka/följa upp etc). Plastiska tidsmoduler som lätt ska kunna ändras efter de behov som uppstår. Patientjournalen ska kunna hämtas från patientuppgifter i tidboken.
  • Alla blanketter till intyg, smittskyddsanmälningar m.m. och brev skall finnas lätt tillgängliga och med personuppgifter, vårdgivaruppgifter samt trevligt avslut redan  inlagda. Intyg skall automatiskt sparas i journalen, i en överblickbar dokumenthanterare.
  • Vid inköp av journalsystem måste användaren gardera sig mot den instabila marknaden och kräva tillgång till källkod och att den som designar systemet har tänkt framåt. Systemet ska gå att uppgradera tillsammans med det operativsystem som det använder sig av.
  • Överblickbar diagnoslista med möjligheter att kopiera till ny diagnossättning.
  • Tydlig plats för sammanfattning av journal (som funktionen VMD, Viktiga Medicinska Data, som finns i Journal III) som enkelt kan fyllas på.

 

Från Robert Kovacs, distriktsläkare, Stockholm:

  • Ångra. Måste finns en sådan funktion! Journallagen kanske inte tillåter det alltid men då ska man åtminstone kunna backa och se vad man gjort. Ex.vis. kan man i Journal III (vet inte om andra system har det så) efter att ha signerat ett patologiskt provsvar av misstag inte gå tillbaka och se vilken patient man just signerade. Potentiellt hur farligt som helst och ett exempel på hur ingen tar ansvar för att förebygga vårdskador som beror på dåliga IT-system.
  • Smart koppling mellan journal, medicinändringar och orsaker till detta. Om någon får urticaria av amlodipin ska man bara behöva klicka på “medicinbyte pga biverkan”, skriva “urticaria” som orsak och då ska systemet göra en automatisk notering i journalen med denna information. Visa dessa läkemedelsbiverkningar tydligt så att man inte måste läsa 20 journalsidor för att inte råka sätta in en blodtrycksmedicin som hen har reagerat på tidigare.
  • Patientöversikt. Allt väsentligt ska man på en bredbildsskärm kunna se samtidigt utan att klicka eller scrolla. T.ex. hemtelefon, medicinlista, överkänslighet, senaste journalanteckningarna m.m.
  • Alla dialogrutor där man ska göra val, t.ex. möjliga diagnoser om man börjat med att skriva “frakt” i sökfältet, ska visas i tillräckligt stora rutor så att man inte behöver scrolla.

 

Från Jesper Hessius, medicine kandidat, Uppsala:

  • Alla journalsystem ska kunna läsa information från varandra. Söker du som patient i ett annat landsting ska de ha tillgång till samma information som läkarna i ditt hemlandsting.
  • Fullständig integrering mellan läkemedelsmodul, FASS, Sphinx, ApoDos, Apoteken samt patientens varningslista: läkaren ska automatiskt se exakt vad patienten tagit ut, om någonting interagerar eller finns med på listan över preparat som patienten reagerat på. Läkaren ska inte behöva ändra manuellt i ApoDos och aldrig behöva ha flera olika listor (medicinlistan bör även vara åtkomlig för patienten över internet)
  • Grafisk presentation av t.ex. feberkurvor, Apgar, skalor för medvetandegrad, smärtskalor m.m. Beroende på avdelning/mottagning/diagnoser borde journalsystemet själv kunna ge ett förslag på vy (ex. automatiskt visa trend för HbA1c och GFR för diabetespatient med njurengagemang).
  • Intyg, blanketter, remisser etc. ska kunna fyllas i automatiskt från journalanteckning. Man ska t.ex. kunna välja senaste daganteckningen som bas för sin röntgenremiss, ta information från epikrisen till Försäkringskasseintyget. Går snabbare att bara göra de småändringar som behövs än att skriva allt ånyo men den som inte vill slipper såklart.
  • Diagnosöversikt, du bör kunna se samtliga diagnoser som patienten har på en enkel startsida (jämför försättsblad i pappersjournal) tillsammans med tidigare föreslagna labbprover m.m. Där kan du se när diagnoserna satts och ett klick ska ta dig till de vårdtillfällen som rör diagnosen.
  • På “försättsbladet” för patienten bör man även kunna se en sammanfattning av tidigare vårdtillfällen, t.ex. “Inneliggande vård vid tre tillfällen, senast 130820-130827 huvuddiagnos meningit. Sökt vårdcentral två gånger under det senaste året, senaste huvuddiagnos: “Akut bronkit”.

 

Från Marcel Aponno, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef, Göteborg:

  • Förmåga att hantera bilder, så att man kan skanna in epikriser m.m.
  • Bra statistikfunktion så att man kan få ut siffror på sjukskrivning, förskrivning, diagnoser osv.
  • Tidbok där man kan se flera personer samtidigt.
  • Meddelandefunktion så att man kan kommunicera intern information till alla inloggade.

 

Läs merHar du fler synpunkter? Skicka dem gärna via sidan “Kontakta oss” eller logga in här i nätverket och skriv dem där så fyller jag på listan.

 

Hjälp gärna till att sprida den här länken till kollegor och beslutsfattare i ditt landsting. Adressen är http://distriktslakare.com/journalsystem/
Kategori: E-hälsa
   

Kommentarer

  1. Lubomir Lostak

    Jag arbetade både i Landstinget och hos privata. Den största problem är “onödig byråkratin”
    som baseras på massa tjänster i Landstinget som finns för dem som vill ej längre ( eller inte klarade ) arbeta kliniskt. Man producerar massa papper som få orkar att läsa. I Sverige är
    särskild situation att klinikchef kan vara undersköterska ( känner inte annat land där kan icke medicinsk kunnig och högutbildad personal leda verksamhet ). Så problematiken är mycket
    djupare än diskusion visar . Det vet alla utländska läkare som har kommit till Sverige och jobbade i olika sjukvårdssytem. Titta bara hur många invandrare kan nå högre tjänster i
    Landstinget. Finns stark mostånd att tillåta detta och erkänna att Svensk sjukvård är lång från den ” bästa som man vill påstå.

  2. Börje Eriksson

    Vi har problemet med de 21 onödiga landstingen.
    Mycket kan sägas om journalsystemen, men en viktig sak för dem som inte arbetar enbart inom ett landsting är att dessa inte kunnat enas om vilket journalsystem som är “bäst”. Som hyrläkare/läkarvikarie måste man vara beredd på att snabbt lära sig ett nytt.
    Jag föreslår att distriktsläkare.com lägger in en länk till de instruktionsböcker/filmer som finns för att underlätta för kollegorna. Se t ex: http://www.shvab.se/sv/Lakare/Att-arbeta-som-hyrlakare-hos-oss/
    Där får ni också en liten uppfattning om krav som ställs på hyrläkare.