Stansbiopsi – god teknik vid hudbiopsi

Två instruktionsfilmer som visar god teknik vid stansbiopsi av hudförändring. Nedanför filmen finns en mängd råd vid hudbiopsi från patologer.

Kort genomgång

Mer detaljerad genomgång från the New England Journal of Medicine

Allmänt om hudbiopsier

  • Biopsin ska nå ned till subcutis.
  • Undvik om möjligt att ta i biopsin med pincett. Om du använder pincett, använd modell utan tänder och ta ett försiktigt grepp i yttersta änden men undvik epidermis. Ett bra tips är att plocka upp biopsin med nålen från bedövningssprutan.
  • Fixering omedelbart i formalin.
  • Provtag ej sönderrivna inflammerade förändringar eller enbart nekrotiskt vävnad som ej går att diagnostisera
  • Tänk även på kosmetiska synpunkter.
  • I vissa fall kan det vara meningsfullt att ta flera biopsier, t.ex av förändringar i olika utvecklingsfas.
  • Alltför liten och försiktig provtagning gör diagnostik omöjlig och proceduren måste göras om.
  • Vid frågor: ring gärna en patolog och fråga om råd före provtagning.

Val av område för biopsi

Fläckvis hudutslag
– Provbit mitt i en fläck

Annulära (ringformade) utslag
– Placera kantvallen mitt i hudbiten

Blåsdermatoser
– Tag en färsk liten blåsa. Får ej delas.

Atrofisk eller sklerotisk förändring
– Provbit mitt i området.

Sår
– Från kanten av såret (vid t.ex. misstänkt vaskulit). Epidermis med i provet.

Pannikulit eller andra djupa förändringar
– Ta en djup biopsi, rikligt med subcutan fettvävnad ska finnas.

Tips från patologen

  • Bortopererade hudtumörer inklusive pigmentnevi skall alltid skickas för diagnostisk histologisk undersökning oberoende om de kliniskt bedöms benigna eller maligna. Undersökning enbart vid inspektion är inte säkert och kan ej eftergranskas utan histologisk dokumentation.
  • Primär radikal operation är alltid att rekommendera om den kan utföras kosmetiskt acceptabelt.
  • Stansbiopsi eller incisionsbiopsi är kontraindicerade i pigmenterade tumörer som alltid skall avlägsnas radikalt primärt. Alternativt skall patienten skickas till specialistbedömning.
  • Vissa akuta och kroniska inflammatoriska hudsjukdomar har typiska histologiska förändringar som kan leda till specifik histologisk diagnos, t.ex. lichen ruber planus och psoriasis.
  • Olika eksem har liknande histologisk bild och en patolog kan ej skilja olika typer av eksem från varandra.
  • Det finns många hudsjukdomar som inte har specifika histologiska förändringar. Trots detta kan man ofta histologiskt utesluta andra differential-diagnostiska alternativ och leda klinikern på rätt spår förutsatt att patologen har fått adekvat anamnestisk information.
Referens: Lokalt handlingsprogram för hudbiopsier i Gävleborg
Kategori: Diagnostik, Video