Kost vid fetma

SBU har gått igenom vetenskaplig evidens angående olika typer av kost vid fetma. Man har alltså fokuserat på feta personer och gör ingen värdering av kostråd hos normalviktiga eller överviktiga.

Definiton och förekomst

Fetma definieras som BMI ≥30 kg/m2 eller midjeomfång ≥102 cm eller ≥88 cm för män respektive kvinnor. Råd om minskat energiintag är första steget i behandling av fetma. I SCB:s undersökning från år 2010 var andelen vuxna feta i Sverige ca 14%.  Detta innebär en fördubbling på 20 år.

Bara skillnad på kort sikt

Sammanfattningsvis skriver SBU att när det gäller viktnedgång hos feta vuxna ger LCHF (lågkolhydratkost) en större viktminskning än lågfettkost på 6 månaders sikt. På längre sikt finns inga uppmätta skillnader mellan olika kostråd som lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medlehavskost eller GI-kost. Vi vet inte heller hur olika kostråd påverkar hälsan på lång sikt.

Stora kunskapsluckor

Man noterar också att det finns skäl att avråda feta personer från söta drycker pga att dessa ytterligare ökar risken för diabetes. Det finns stora kunskapsluckor i forskingen om kost, bl.a. är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av följande studerade livsmedel: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött och charkuteriprodukter.

Läs mer: SBU:s slutsatser om mat vid fetma.