Fettlever – utredning och behandling

Svensk Gastroenterologisk förening har publicerat en kortare riktlinje för utredning av fettlever som ej beror på alkohol (NAFLD på engelska).

Utdrag ur riktlinjen

Fettlever som ej är alkoholorsakad är starkt associerad till fetma och typ 2-diabetes. Bland typ 2-diabetiker ses NAFLD hos minst 55%. Uppskattningar kring svensk prevalens i hela befolkningen totalt ger 15-20% med NAFLD pga hög andel fetma och relativt många med diabetes typ 2.

Det finns endast en svag korrelation mellan nivå av transaminaser och svårighetsgrad av NAFLD. Hos patienter med stegrade transaminaser bör dock annan leversjukdom aktivt uteslutas med hjälp av bl.a. laboratorieprover.

Ultraljud är förstahandsval för diagnos av NAFLD, eftersom detta ger kompletterande diagnostisk information men måste inte utföras på alla som har kända riskfaktorer för NAFLD.

Prognosen vid NAFLD avseende utveckling av levercirros beror på fibrosstadium i levern.

Kalkylatorer

Kalkylatorer kan användas i primärvården för att utesluta avancerad leverfibros (stadium 3-4). NAFLD fibrosis score och FIB-4 är de mest använda scoringsystemen.

Verktygen bedömer risken för att patienten ska ha avancerad fibros (stadium 3-4) i låg risk, intermediär risk och hög risk. Fördelen med dessa score är ett högt negativt prediktivt värde, det vill säga att låg risk gör det mycket osannolikt att avancerad fibros förekommer.

Behandling

Behandling och livsstilsråd innefattar hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet och viktnedgång. En viktnedgång på 7-10% ger klar förbättring av leverenzymer och leverns histologi. Begränsning av halvfabrikat och mat och dryck med tillsatt fruktos minskar risken för NAFLD. Valet av träning bör passa patienten för att vara hållbart över tid.

Statiner kan sänka LDL-kolesterol och kardiovaskulär risk men har inga säkra fördelar på leversjukdom.

Läs mer: Utredning och handläggning av fettleversjukdom (från Svensk Gastroenterologisk förening)