Är läkarbristen överdriven?

Det har under senare tid framförts från bl.a. Läkarförbundet, Distriktsläkarföreningen och media att det råder en akut brist på läkare inom bl.a. primärvården och att lösningen på detta problem är att öka antalet läkare.

Vi ifrågasätter om det finns en tillräcklig grund för detta påstående. Borde inte Läkarförbundet inta en mer försiktig hållning i denna fråga då felbedömningar kan komma att ge stora negativa konsekvenser för oss medlemmar i framtiden?

Tillgången på läkare i Sverige har ökat dramatiskt sedan 1960-talet. Då fanns omkring 7 000 yrkesverksamma läkare, vilket motsvarar en läkare per 1 060 invånare. År 2009 fanns cirka 33 400 yrkesverksamma läkare i Sverige. Det motsvarar en läkare per 277 invånare. På 40 år har det alltså skett en fyrdubbling av antalet läkare per invånare.

Niklas Bengtsson

Enligt OECD ligger Sverige i topp vad gäller läkare per invånare samtidigt som vi har det näst lägsta antalet läkarbesök per invånare och år. I internationella studier ligger svenska patienter ändå nästan sämst till då det gäller upplevelsen av hur mycket tid de får hos läkaren. [1]

De senaste åren har den svenska läkarutbildningen byggts ut kraftigt. Från och med år 2013 uppgår antagningen till ca 1 600 personer per år. [2] För bara fem år sedan, år 2008, var antagningen till läkarprogrammet bara 1 165 personer per år. [3] Detta innebär en ökning av antalet platser med mer än 35% på mycket kort tid.

I Läkarförbundets arbetsmarknadsprognos räknar man med två inflödesvariabler till arbetsmarknaden. Dels inflöde från svenska läkarutbildningar och dels från utlandsutbildade läkare (läkare från Norden, EU, tredje land och återinvandrade läkare). Om svenskar som läser till läkare utomlands räknas till den sistnämda gruppen framgår inte. Vidare skriver man att högt räknat skulle nettoinflödet läkare från denna grupp vara 500 per år.

Enligt Medicine Studerandes Förbund (MSF) ökar antalet svenskar som studerar till läkare utomlands stadigt. MSF redovisar att just nu läser 2 550 svenska läkarstudenter i utlandet, vilket förutsatt att samtliga återvänder till Sverige efter utbildningen, tillför ca 500 nya läkare årligen. Då förstår vi inte hur Läkarförbundet har räknat egentligen? Kan det vara så att nettoinflödet från utlandet är underskattat? Ökar läkartätheten snabbare än prognosen säger? Är Läkarförbundets arbetsmarknadsprognos tillförlitlig?

Enligt ett riksdagsbeslut från år 2000 ska en specialist i allmänmedicin i primärvården ha i genomsnitt 1 500 listade patienter. Läkarförbundet kom år 2013 med artikeln “Primärvårdens läkarbemmaning” som innehöll en kartläggning av läkarbemanningen i primärvården. Verksamhetscheferna på Sveriges vårdcentraler skulle, om de hade ekonomiska förutsättningar, med denna målsiffra och enligt Läkarförbundets rapport, behöva anställa ytterligare 858 heltidsarbetande specialister. Där framkommer också att en vanlig tisdag hösten 2012 tjänstgjorde 949 personer som stafettläkare vid landets vårdcentraler (av dem var 671 allmänläkare, 79 andra specialister och 180 legitimerade läkare och 19 ej legitimerade läkare. [4]

För oss låter det ju som att man ligger ganska bra i bemanningen eftersom det är ungefär lika många hyrläkare till antalet (949) som cheferna skulle vilja anställa (858). Siffran 1 500 patienter gäller per specialist i allmänmedicin. Räknar man med att det inte ska finnas plats för ST-läkare, AT-läkare och underläkare på vårdcentralerna framöver?

De flesta läkare bor och arbetar i storstadsregioner. Läkarförbundets strategi för att bemanna glesbygden verkar vara att öka antalet läkare tills dess att de tvingas flytta för att få jobb. Är Läkarförbundets åsikt att arbetsmarknaden måste övermättas i södra Sverige innan vi får full bemanning i norr? Är detta i så fall något som vi medlemmar är villiga att ställa upp på?

Myndigheten för vårdanalys beskrev i en rapport 2013 att läkares kompetens i stor utsträckning inte används effektivt. 50 procent av läkarna ansåg år  2010 att de använde sin högsta kompetens under hela eller större delen av arbetstiden. Mer än var tredje läkare anser också att de ofta eller mycket ofta utför uppgifter som kan göras av annan personal. Många system är inte är användarvänliga eller kompatibla med varandra. I sin slutsats bedömdes man behöva fokusera på fyra områden för att förbättra situationen.

1. Prioritera bland de administrativa uppgifterna

2. Bättre IT-stöd

3. Se över arbetsfördelningen mellan olika yrkeskategorier

4. Planera bemanningen efter patienternas behov.[5]

Vi hyser en viss oro för att Läkarförbundet inte gör en helt korrekt bedömning av bemanningsläget i primärvården. Det sker en ökning både avseende utbildningsplatser i Sverige och utomlands. Läkare söker sig även till Sverige både från andra europeiska länder och utomeuropeiska länder. Som läkare inom VG-regionen har vi samtidigt en känsla av att det finns ett stort intresse för arbete i primärvården bland oss yngre kollegor.

Vi vill härmed uppmärksamma Läkarförbundet på vår oro då risken med att utbilda för många läkare är stora negativa konsekvenser för oss medlemmar, konsekvenser som arbetslöshet och en negativ löneutveckling. En överbemanning skulle också kunna innebära en slentrianmässig acceptans av den onödiga administrativa börda vi har samt de ineffektiva IT-system som finns inom vården. Vi vill  påminna om Myndigheten för vårdanalys förslag för förbättring inom vården. Det kanske inte primärt är fler läkare vi behöver utan möjligheten att använda vår kunskap och tid på ett bättre sätt?

Petter Jacobsson, ST-läkare i allmänmedicin, Stenungsund

Niklas Bengtsson, ST-läkare i allmänmedicin, Lerum


Referenser
[1] Sverige behöver fler läkare, pressmeddelande från Läkarförbundet, 2009-11-12
[3] Antalet läkarstudenter i Sverige, www.läkarstudent.se, 2014
[4] Primärvårdens läkarbemanning, utgiven av Läkarförbundet, 2012

 

Om skribenterna
Petter Jacobsson och Niklas Bengtsson är medlemmar i nätverket. Du når dem via @petter respektive @niklas. Publicerad med skribenternas tillstånd.

Vad tycker du?

Var med i diskussionen “Är läkarbristen överdriven?” i forumet.

 

Kategori: Debatt